fredag 27 februari 2009

Barnens dag

Inte var jag glad i morse men dagen har blivit händelserik på olika sätt och jag ler åt ett par roliga barnhändelser. Den ena var lilleson som lyckades stoppa en buss i morse som inte skulle stanna vid vår hållplats. "Jag visade bara mitt busskort och han förstod väl att jag ville med". konstaterade han lugnt...busschauffören sa "Min buss stannar inte här i vanliga fall men okey ni får åka med". Eftersom lilleson och jag snackat en del om vad maktmissbruk är och i hans värld sker det mest just när vi ska åka kommunalt...så blev det ju lite komiskt att den lille killen nu fick en stor buss att stanna och faktiskt få chauffören att le.

Den andra händelsen var en liten kille, nio år kanske, som jag såg balansera på ett spårvagnsspår från Stora torget till Söder Tull. Över en korsning och även om det inte var så trafikerat just då så såg det farligt ut. Jag förvånades att ingen sa till honom och när jag väl kom ikapp honom så sa jag att jag inte ville att han skulle gå där mitt i vägen. Jag fick en svordom tillbaka som jag kontrade bort med att säga att jag sa så för att jag inte ville att han skulle bli påkörd. Han blängde surt på mig när jag gick. När jag hunnit några meter så ropade han på mig. "Förlåt!! Och du tack för att du sa till mig". Det finns hopp för mänskligheten.....

På väg hem från skolan såg lilleson och jag två små söta chihuahuor (eller hur det nu stavas). De var klädda i små stickade koftor och gick där med sin matte...tills hon tog upp dem och placerade dem i hundvagnen som såg ut som en barnvagn. Det kanske är jättevanligt att behandla sina hundar som små barn, men egen vagn hade vi aldrig sett förr.

Sist och dummast var ett barn...tja ungdom som jag fick rakt i ryggen när han skulle springa ut från ett av de stora köpcentren (som jag aldrig lyckas lära mig vilket som är vilket)Anledningen var att han helt klart var en tjuv för sen kom personal o vakter efter honom.

Nja sist förresten...Inte ett barn i centrum denna gång i och för sig. Men för några veckor sen mötte jag en man som bad att få en tjuga av mig. Han hade inte tillräckligt för att ta bussen till sjukhuset och han var tvungen att snabbt ta sig dit. Jag trodde honom, men hade inga kontanter. Idag såg jag honom igen....han frågade en kvinna om han fick tjugo kronor av henne...det fick han. Han frågade inte mig och jag väntar väl tills nästa gång det händer innan jag säger vad jag tycker om hans sätt. Ensamma kvinnor är dem han stoppar, inte alls otrevlig men helt klart inte ärlig.

1 kommentar:

Anonym sa...

Det var roligt och intressant att läsa om din dag. Härligt fick nästan en tår i ögat av den lilla pojken som sa förlåt. Det är temat på min blogg idag.
Kram